Stäng stäng ikon

Vad händer med elpriserna?

Har du också märkt att elpriset är högre nu än vad det brukar vara? Hur kan det bli så? 

Just nu är det många som ringer till oss och därför har vi längre svarstider.

Har du också märkt att elpriset är högre nu än vad det brukar vara?

Många ringer till oss nu och därför har vi längre svarstider.

Läs mer om de höga elpriserna

Cookies ger oss information om hur du använder sajten, så att vi kan förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om cookies

Cookies ger oss information om hur du använder sajten, så att vi kan förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om cookies

Kraftringen rustar för att framtidssäkra elnätet

Framtidens energilösningar kräver enorma investeringar i våra elnät. För att klara omställningen till hållbar energi – samtidigt som allt mer elektrifieras – behövs betydligt större kapacitet i våra nät än vad som finns i dag.

– Vi står inför en jättestor energiomställning som kräver historiskt stora investeringar i hela samhället, säger Erik Häggsgård som är avdelningschef för Teknik & Planering på Kraftringen.

Inom tio år kommer det att finnas 2,5 miljoner elbilar i Sverige. Samtidigt elektrifieras bostäder, transportsektorn och stora delar av industrin, något som kommer att ställa stora krav på hela elproduktionskedjan.

– Målet inom Sverige är att vi ska nå nettonoll år 2045. För att minska utsläppen behöver mycket som i dag drivs på fossila bränslen ersättas med el. Men vi har inte kapacitet att klara den omställningen utan rejäla investeringar, säger Erik Häggsgård.
Enligt Erik Häggsgård krävs investeringar på omkring 500 miljarder kronor för att nå nettonollmålet i Sverige. Investeringar behövs både för att öka nätkapaciteten samt för att förbättra befintlig infrastruktur. Redan nu investerar Kraftringen för att möta framtidens ökade elbehov i södra Sverige, berättar han.

– Lund växer och vi måste hela tiden bygga ut vårt elnät för att försörja nya stadsdelar. I Brunnshög, Råbylund, Klostergården och Västerport byggs nya bostäder och industrier, och effektbehovet för Lund kommer att öka.

– I takt med att privatpersoner installerar solcellstak på sina hus får vi produktion längre ut i nätet och då måste vi ha en infrastruktur som kan ta hand om det. Samma sak om fler köper elbilar. När man laddar hemma, ställer det stora krav på nätet i bostadsområden. Än så länge är det förhållandevis få elbilar i Sverige, men framåt i tiden kommer det att finns att stort behov. Då är det viktigt att vi genom kloka investeringar har framtidssäkrat våra elnät så att vi kan möta kundernas nya behov.
Fotomontage av hur ett framtida kvarter på Brunnshög skulle kunna se ut
Brunnshög - en försmak av hur framtidens städer kommer att byggas.

Just nu byggs två nya mottagningsstationer, de som fungerar som anslutningspunkter mot regionnätet, i Lund. Den mottagningsstation som i dag är helt dedikerad till forskningsanläggningen ESS byggs ut för att försörja Brunnshög och delar av norra Lund. Totalt planerar Kraftringen att investera en kvarts miljard kronor i Lundanätet för att öka kapaciteten i takt med att staden byggs ut. I Lomma invigdes en ny station förra året, en investering på 50 miljoner kronor.

– För att möta framtidens energibehov behövs investeringar på alla nivåer, från stamnätet och hela vägen till de lokala näten. Det är en väldigt viktig infrastruktur för hela samhället, säger Erik Häggsgård.

Som lokal elnätsägare har Kraftringen en skyldighet att ansluta nya kunder inom våra elnätsområden, det vill säga alla som vill ska kunna ansluta sig mot elnätet. De måste också garantera en god leveranssäkerhet vilket ställer höga krav på ledningar, underhåll och stationer. Leveranssäkerheten innebär bland annat att Kraftringen måste ersätta kunder om ett avbrott pågår längre än 12 timmar.
Bild på elbil ansluten till laddstolpe vid Kraftringens huvudkontor i Lund
Den ökande mängden elbilar ställer nya krav på elnätet.

För att förebygga avbrott i glesbygden har Kraftringen investerat 300 miljoner kronor i ett vädersäkringsprojekt. Om ett träd faller på en ledning under en kraftig storm, kan det bli kortslutning och det tar tid att röja, laga och koppla på strömmen igen. Satsningen innebar att de gamla luftledningarna i stor utsträckning ersattes med kablar i marken, förklarar Erik Häggsgård.

– Vi gjorde det främst för att säkra leveransen i glesbygden. Alla har samma rättighet till god elleverans, oavsett om man bor i tätort eller på landsbygden, säger Erik Häggsgård.
Erik och bostadsområde