Miljardinvesteringar i elnätet - vägen till nollutsläpp

Parisavtalet, FNs globala klimatavtal, har som mål att hålla jordens temperaturökning till under 2 grader. För att leva upp till avtalet har vi ett svenskt klimatmål som innebär ett nollutsläpp av växthusgaser till 2045. Ett mål som kräver en enorm energiomställning. Vi träffade Erik Häggsgård, avdelningschef för Teknik & Planering på Kraftringen, för att ta reda på Kraftringens roll i omställningsarbetet.

Kan du förklara vad det svenska miljömålet innebär?

Målet på nollutsläpp innebär att vi står inför en historiskt stor energiomställning. Det är något vi aldrig upplevt tidigare. Elnätet byggdes ursprungligen för ett helt annat scenario och för att klara av energiomställningen och en ökande elektrifiering krävs det historiskt stora investeringar. Både för samhället som stort och för Kraftringen lokalt.

Vad innebär elektrifieringen?

Samhället förändras, fossila bränslen fasas ut och ersätts av ren el. Antalet elbilar kommer att mångdubblas inom ett antal år, vilket också innebär att fler kommer att ladda hemifrån. Det riktigt stora är dock elektrifieringen av industri och transporter där eldrift kommer att ersätta fossila bränslen.

Allt detta är väldigt positivt. Samtidigt ställs det helt nya krav på vårt elnät. Det kommer att behövas mycket mer kapacitet i nätet än vad som finns idag. För att nå kravet på nollutsläpp till 2045 krävs investeringar på cirka 500 miljarder kronor för Sverige som helhet.

Vad gör Kraftringen gör för att framtidssäkra elnätet?

Vi har ett antal parallella projekt där vi arbetar på många fronter samtidigt. Här är några exempel:

Vädersäkringsprojektet –  har inneburit en investering på 300 miljoner kronor och har haft som mål att förebygga strömavbrott i glesbygden. Bland annat har vi ersatt gamla luftledningarna med kablar i marken vilket innebär att träd inte kan ramla över dem när det stormar, förklarar Erik. Detta projekt är till stor del slutfört.

Uppdatering av ledningar, underhåll och stationer – är något vi gör löpande men som har blivit ännu mer aktuellt tack vare de nya stadsdelar som växer fram inom Lund just nu: Brunnshög, Råbylund, Klostergården och Västerbro är områden där det kommer att finnas många nya bostäder och industrier. Som elnätsägare är det vår skyldighet att se till att alla nya kunder kan ansluta sig till elnätet.

Anpassning av elnätet så att det klarar av mikroproduktion – fler och fler installerar solceller. Det innebär att vi får en ökande mängd mikroproducenter, det vill säga privatpersoner som producerar och säljer el. Tidigare har elen alltid producerats av stora anläggningar och sedan gått ut i nätet i en enda riktning. Nu blir det många producenter och produktionen kommer från flera håll. Vårt elnät måste därför anpassas efter dessa nya kundkrav och kundmönster.

Så hur skulle du summera Kraftringens elnätssatsning? 

Det är en stor och viktig utmaning vi står inför. Klimatmålet ska uppfyllas och vi behöver en ökad kapacitet i våra nät. Det är en omställning som kräver rejäla investeringar och ett arbete där vi från Kraftringens sida tar nya viktiga steg så gott som varje dag. Framtiden kommer att medföra ett ökat elbehov i södra Sverige – och vår uppgift är att se till att fylla det behovet, avslutar Erik.