Våra växthusgasutsläpp

För att minimera verksamhetens klimatpåverkan strävar vi efter att kartlägga och minska utsläppen genom hela värdekedjan. Sedan 2007, då vi började räkna och hade knappt 118 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) i scope 1 och 2, har utsläppen av växthusgaser i dessa scope minskat med 97 % – till dagens 3305 ton.

Verksamhetens reducerade utsläpp av koldioxid beror på en medveten satsning för att minska användningen av fossila bränslen och öka andelen förnybara bränslen och återvunnen restvärme i vår produktion. Vi har länge haft som mål att uppnå 100 % fossilbränslefri produktion av el, värme och kyla i våra egna anläggningar. Ett mål som vi nådde i april 2018.

Växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter, CO2e

Vi gör klimatberäkningar som följer GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) som är en internationell standard för att beräkna storleken på antropogena – d.v.s. av människan orsakade – utsläpp av växthusgaser, vilka bidrar till en ökad växthuseffekt och uppvärmning av jorden. De växthusgaser som har potential att påverka klimatet negativt, och som därför ska redovisas enligt GHG-protokollet är:

• Koldioxid som härstammar från fossila källor (CO2)
• Metangas (CH4)
• Lustgas (N2O)
• Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC, som ofta används som köldmedier)
• Fluorkarboner (FC)
• Svavelhexafluorid (SF6-gaser)

Koldioxid som härstammar från icke-fossila källor, t.ex. från förbränning av biomassa, kallas för ”biogen” koldioxid och tas inte upp i den ordinarie GHG-redovisningen. Detta beror på att biogen koldioxid ingår i kolets korta kretslopp och binds upp av gröna växter med hjälp av solljus och vatten genom fotosyntesen. Biogen koldioxid ingår med andra ord i balansen för den naturliga växthuseffekten och är ofarlig för klimatet.

Även metangas kan ha icke-fossilt ursprung. T.ex. är ”biogas” en benämning på metangas som framställts genom rötning av samhällets restprodukter, såsom matrester och gödsel m.m. Eftersom antroponega utsläpp av metangas – oavsett ursprung – inte ingår i fotosyntesen, och alltså inte kan tas upp av växter från atmosfären, påverkar den klimatet negativt. Således ingår utsläpp av oförbränd metangas i GHG-beräkningarna oavsett om den har biogent eller fossilt ursprung.

Kraftringen har minskat utsläppen i scope 1 och 2 med 97% sedan 2007

Kraftringens växthusgasberäkningar enligt GHG-protokollet.

• 2010 ökade scope 1 p.g.a. ombyggnationer, driftstörningar och ökad naturgasanvändning i produktionsverksamheten.
  
  
• 2014 minskade scope 1 p.g.a. att vi invigde Örtoftaverket. Scope 2 ökade p.g.a.att vi inkluderade våra anläggningars elanvändning i beräkningen.
  
  
• 2015 ökade scope 1 p.g.a.ett större köldmedieläckage. Scope 2 minskade p.g.a.att vi bytte till förnybar el i våra anläggningar.
  
  
• 2016 minskade scope 2 p.g.a. att vi började kompensera våra elnätsförluster med förnybar el.
  
  
• 2018 minskade scope 1 p.g.a. att vi slutade använda torv i vår produktion.
  
  
• 2021 ökade scope 3 p.g.a. att vi inkluderade fler poster i beräkningen, vilket förtydligar hur vi kan påverka våra leverantörskedjor
  
  
• 2023 ökade scope 3 p.g.a. att vi utvidgat systemgränsen ytterligare

2010 hade vi en utsläppstopp på 155 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Sedan dess har utsläppen av växthusgaser från vår verksamhet minskat till dagens dryga 26 079 ton.

Kraftringens olika scopes

Scope 1 utgörs av verksamhetens direkta utsläpp, det vill säga utsläpp som verksamheten kan sägas ha direkt rådighet över. För Kraftringens del utgörs dessa utsläpp av koldioxid, lustgas, metangas, SF6-gas och köldmedium från fordon och anläggningar som vi själva äger och använder, till exempel våra produktionsanläggningar som producerar el och värme. Vi beräknar scope 1 enligt ”Financial control approach”, vilket innebär att vi inkluderar utsläpp från all verksamhet som vi har finansiell kontroll över.

Scope 2 utgörs av verksamhetens indirekta utsläpp från inköpt energi. För Kraftringens del kommer dessa utsläpp från el och värme som används i våra anläggningar och kontor. Även förluster som uppstår i våra elnät räknas som en del av vår egen energianvändning och ingår i scope 2. Förluster sker i alla elnät och är inte unikt för Kraftringen. Vi beräknar scope 2 enligt ”Market based method”, vilket innebär att utsläppen beräknas med emissionsfaktorer för den energi vi köpt.

Scope 3 utgörs av verksamhetens övriga indirekta utsläpp – utsläpp från andra verksamheter vars tjänster eller produkter vi använder. Denna utsläppskategori innehåller utsläpp som ofta ligger bortom, eller långt bortom, vår direkta rådighet och kan i teorin bli mycket omfattande. Det som ingår i verksamhetens scope 3 ingår samtidigt i scope 1 för en annan verksamhet. Därför är det viktigt att noggrant avväga och vara tydlig med vad som tas med i scope 3-beräkningarna. På Kraftringen har vi historiskt begränsat vårt scope 3 till två poster: utsläpp från tjänsteresor och från transporter av biobränsle till och inom våra kraftvärmeverk Örtoftaverket och Återbruket. Från 2021 har vi utvidgat systemgränsen för att få en ännu bättre uppfattning om vår värdekedja.

• Utsläpp från tjänsteresor 
  
• Utsläpp från inköpta transporter av biobränsle till våra kraftvärmeverk Återbruket och Örtoftaverket

Från och med rapporteringsåret 2021 har vi, för att få en ännu bättre uppfattning om vår värdekedja, utvidgat systemgränsen för scopet. Scope 3 inkluderar därför även:

• Utsläpp från hotellnätter kopplade till tjänsteresor
• Utsläpp från transporter av sand till Örtoftaverket och Återbruket
• Utsläpp från transporter av aska från Örtoftaverket, Återbruket och Klippan
• Utsläpp från värme som vi köper in från framför allt Öresundskraft och Landskrona Energi
• Utsläpp från utvinning och tillverkning av kemikalier till Återbruket och Örtoftaverket
• Utsläpp från transport av kemikalier till Återbruket och Örtoftaverket
  
• Utsläpp från produktion, transport och användäning av naturgas samt biogas, som vi säljer men inte själva producerar
• Utsläpp från försäljning av el med hänsyn till ursprung och livscykel
• Utsläpp från avfall genererat i vår verksamhet

I klimatberäkningarna har utsläpp av lustgas från förbränning av biomassa, läckage av köldmedium, och köpt värme identifierats som tunga poster. En adderad vässentlig post är utsläpp från vår elhandel som 2023 uppgick till 11 384 ton CO2e. Fossilfri el genererar inga direkta utsläpp av växthusgaser till atmosfären men har under sin livscykel en viss miljöpåverkan - vilket vi har tagit hänsyn till i beräkningarna. Elavtal utan ursprungsgarantier har en högre miljöpåverkan då den består av en mix utav el producerat med förnybara bränslen, fossila bränslen och kärnkraft. Senast 2025 ska vi uppnå energihandel baserat helt på fossilbränslefria källor. Vi är på god väg då vi numera enbart erbjuder fossilbränslefria elhandelsavtal och arbetar kontinuerligt omförhandla äldre avtal.

En annan betydande post är utsläpp från inköpta transporter av biobränslen, kemikalier, sand och aska som uppgick till 3 513 ton CO2e år 2023. Vår bedömning är att det finns goda möjligheter att nå målet om nettonollutsläpp senast år 2030. I första hand ska vi, i enlighet med Energitrappan, arbeta med att reducera våra egna utsläpp. Där reducering inte är möjlig kommer vi att behöva arbeta med klimatkompensering. Det kan till exempel ske genom finansiering av andra verksamheters investeringar i negativa CO2e-utsläpp, genom egen produktion av biokol, eller genom egen etablering av teknik för Carbon Capture and Storage, CCS-teknik.