Summering av energiåret 2022

Energiåret 2022 blev på många sätt omskakande och utmanande. Läs vår energiexpert Maries summering av händelserna som satte prägel på den svenska energimarknaden.

En dramatisk början på 2022

Efter den tidigare högsta noteringen från december 2021, kom vändningen i januari och februari med lägre energikostnader. Dramatiken tätnade sedan den 24 februari med Rysslands invasion av Ukraina. Följderna på energimarknaden blev stora. I rask takt infördes omfattande sanktioner mot Ryssland vilket bland annat fick stora följder för gasimporten till Europa. Innan kriget bröt ut hade så mycket som 40 % av den europeiska gasen kommit från Ryssland men på kort tid minskade detta till mindre än 10 %. Oron för hur många länder i Europa som skulle klara sin energiförsörjning blev påtaglig, och priset på naturgas nådde ovanliga höjder, framför allt under sensommaren 2022.

I södra Sverige steg priserna under våren till en helt ny nivå jämfört med motsvarande perioder 2021. Högsta månadspriserna på elbörsen sågs under augusti 2022. Sommaren innebar små nederbördsmängder i de svenska och norska fjälltrakterna vilket innebar ett oroande stort underskott på vatten i vattenkraftverkens vattenmagasin. Inte heller vindkraften levererade som förväntat under sommaren, trots kraftig utbyggnad framför allt i norra Sverige.

Inte kärnkraftens år

I spåren av nedläggning av tysk kärnkraft har man i många länder förlitat sig på elproduktion från gaseldade kraftverk och på import, bland annat från tidigare storskaliga elexportören Frankrike. I Frankrike har man dock haft många och långvariga problem med sin åldrande flotta av kärnkraftverk. Under sommaren och hösten levererade den franska kärnkraften bara 50-60 % av den förväntade kapaciteten.

För svensk räkning har det inte varit ett särskilt bra kärnkraftsår, vilket i synnerhet märktes under andra halvåret. Ringhals 4 råkade ut för en tråkig händelse i samband med revisionen som utfördes under sommaren. Ett misstag begicks vid de avslutande testerna, vilket ledde till att en väsentlig komponent i anläggningen skadades. Resultatet blev ett stopp medan omfattande och komplexa reparationer genomfördes. Arbetet förväntas vara klart i slutet av februari 2023. Även Oskarshamn 3 hade problem med en generator under de sista månaderna och med det låg anläggningen nere helt under nio dagar. Detta stopp sammanföll med väldigt kallt väder, svag vindkraftsproduktion, isläggning i älvarna och ytterligare ett kort stopp i Ringhals 3 under mitten av december. Marginalerna i systemet var små och risken för bortkoppling var reell under några ansträngda dagar. Priserna kulminerade strax före jul och december 2022 innebar mycket höga priser för kunder med rörligt elpris. Snittpriset var i nivå med augusti 2022, men förbrukningen betydligt högre.

Energifrågan var glödhet under valrörelsen. Sprängningarna av Nordstream 1 och 2 innebar stor oro och energiinfrastrukturens sårbarhet belystes i allt starkare ljus. Hösten och vintern har inneburit hårda debatter, med flera initiativ för att lätta på kostnadsbördan för både konsumenter och näringsidkare. Olika former av återbäringar har föreslagits där Försäkringskassan utsågs som ansvarig myndighet för utbetalning. Frågorna är komplexa och ett helt nytt system för utbetalningar håller på att utformas under stor tidspress.   

Prisskillnaderna mellan de svenska elområdena var tidvis väldigt höga. I elområde 4 (Malmö) blev årssnittet 162 öre/kWh medan det i elområde 3 (Stockholm) landade på 138 öre/kWh. I de nordliga elområdena var snittpriserna 63 öre/kWh respektive 66 öre/kWh. Under november och december spreds dock de höga priserna även till de norra delarna av landet. I december låg elpriset i de norra delarna på i snitt 206 öre/kWh.

Trots ett relativt skakigt energiår i många avseenden kan man konstatera att ett antal rekord slagits. För första gången nådde den svenska nettoexporten av el över 30 TWh och landade slutligen på 33,5 TWh, en ökning med 31 procent från året före (+ 5,6 TWh), enligt preliminära siffror från Energiföretagen.

Elproduktionen under årets lopp

Bland kraftslagen är det de förnybara energikällorna som utmärker sig. Vindkraften ökade från 27,1 till 33,0 TWh (+ 22 %) och stod för 20 procent av den totala elproduktionen. Även solkraften ökade kraftigt, med 33 procent: från 1,5 till 2,0 TWh.

Övriga kraftslag producerade ungefär som vanligt men med en viss minskning. Vattenkraften står fortfarande för den största andelen med sina 69,9 TWh, 41 procent. Kärnkraften backade något, från 51,0 till 49,9 TWh, till följd av bland annat problemen med Ringhals 4. Kraftvärmen minskade från 15,6 till 15,2 TWh och står för cirka 9 procent av den svenska elproduktionen.

Lägre elanvändning

Ytterligare en viktig slutsats från de preliminära årssiffrorna är att elanvändningen minskat – från 144,1 till 139,9 TWh (temperaturkorrigerad). Totalt handlar det om 4 procents, men resultatet kanske inte är så oväntat med tanke på Svenska Kraftnäts löpande rapportering om att svenskarna minskat sin elanvändning.

Kuriosa

• Högsta timpris på elbörsen i SE3 och SE4: 851 öre/kWh – 30 augusti, kl 19-20
• Årets lägsta timpris på elbörsen i alla elområden: -2,3 öre/kWh – den 12 november, kl 03-05
• Antal timmar med negativa elpriser i Sverige: 29