Rapport från Almedalen 2023

Summering av Kraftringens aktiviteter i Almedalen 2023.

Kraftvärme och energieffektivisering i fokus när Kraftringen deltar i Almedalsveckan

kollage3.jpg

Prata med oss i Almedalen 2023:

Karin Lindroth, kommunikationsansvarig press
Karin Waldén, affärsområdeschef Kund- och energilösningar
Sezgin Kadir, vd och koncernchef
Sara Hoff, kommunikationschef
Annika Widmark Sjöstedt, strateg

”Tre saker som Kraftringen fokuserar på i Almedalen 2023”

Sezgin Kadir, vd och koncernchef för Kraftringen om bolagets fokusområden under Almedalsveckan i Visby 2023.

Dialoger & samtal

Dialog: Möte med Svensk Solenergi
Gemensamt samtal med branschorgansiationen Svensk Solenergi om utveckling av bland annat solcellsparker. Några viktiga aspekter som diskuterades var:

  • Gröna avdrag och regelverk för egenproducerad el
  • Energigemenskaper
  • Hur takens potential kan nyttjas
  • Hur storskaliga solparker kan främjas, t.ex. genom tydlig tillståndsprocesser
  • Hantering av solcellsparker på jordbruksmark med optimering av både produktion livsmedel och solenergi.

Dialog: Möte med Svensk Vindenergi
Samtal med branschorganisationen om utveckling av vindkraft. Viktiga frågor som diskuterades var

  • Förutsättningar för landbaserad vindkraft
  • Hur vindkraften kan vara en del av i elektrifieringen och utvecklingen av det svenska energisystemet
  • Svenska Kraftnäts förslag till kapacitetsmarknad
  • Flexibilitetsfrågan kopplat till vätgas

Dialog: Möte med Energigas Sverige
Biogasfrågan är en en fråga som har varit högaktuell under det senaste året, i höstas med anledning av de höga gaspriserna och under våren med anledning av att skattebefrielsen på biogas togs bort. Kraftringen träffade Energigas för att prata om vad som händer i frågan om skattebefrielse. Att skattebefrielsen är borttagen innebär att Kraftringens kunder som använder biogas för uppvärmning eller inom transportsektorn inte får någon skattebefrielse framöver och de riskerar också att bli återbetalningsskyldiga från den skattebefrielse som de redan har fått.

Efter att skattebefrielsen togs bort har det diskuterats vilka möjligheter det finns till fortsatt skattebefrielse, bland annat om undantag från den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen (GEBR, som ger möjlighet att anmäla stöd som skattebefrielse av biogas och biogasol utan att iaktta EU:s minimiskattenivå). Den 23 juni kom ändringar i GEBR som skulle kunna göra skattebefrielsen möjlig. Energigas Sverige har varit i kontakt med regeringen i frågan om att återinföra skattebefrielsen. Dessvärre har ännu inget klart besked kommit från regeringen om hur de tänker gå vidare med frågan. Energigas Sverige arbetar aktivt vidare med frågan om att åter kunna införa skattebefrielsen för våra kunder.

Runda-bord-samtal: Energiföretagen Syd med bransch, politik och myndigheter angående Kraftvärme
”Det behövs mekanismer för oss som vill bygga ut kraftvärmen nu!”, säger Sezgin Kadir, vd och koncernchef på Kraftringen. 

Runda-bord-samtal: Energiföretagen Syd med bransch, politik och myndigheter angående Kraftvärme
Kraftvärmen har en avgörande roll för den gröna omställningen av näringslivet. ”Det är mycket som behöver göras på 20-talet”, säger Per Tryding, vice vd för Sydsvenska Handelskammaren. 

Runda-bord-samtal: Energiföretagen Syd med bransch, politik och myndigheter angående Kompetens
För Kraftringen och hela energibranschen är kompetensförsörjning är en nödvändig bricka i elektrifieringen och omställning av energisystemet. Hedvig Lindgren, LUF, var en av deltagarna vid rundabordssamtal hos Energiföretagen. 


Runda-bord-samtal: Energiföretagen Syd med bransch, politik och myndigheter angående Kompetens
Kompetensförsörjning är avgörande för energibranschen och akademin är en avgörande drivkraft. Kristofer Modig, vice rektor på LTH deltog tillsammans med Kraftringen vid rundabordssamtal hos Energiföretagen.

Runda-bord-samtal: CCS
EU har som mål att vara klimatneutralt till år 2050. Sveriges mål är att inte ha nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, därefter ska vi uppnå negativa utsläpp. För att uppnå negativa utsläpp är så kallad bio-CCS en betydelsefull teknik enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC och EU.

I projektering av nytt kraftvärmeverk i Örtofta ser Kraftringen över möjligheterna att påbörja produktion av negativa utsläpp (koldioxidinfångning genom insamling av biogen CO2). Det var av värde för Kraftringen att delta i samtalet för att ta med det regionala energibolagets aspekter men även höra hur andra aktörer resonerar samt utvärdera framtida affärsmöjligheter.

  • ​På mötet diskuterades även hur ser framtida marknad kan se ut
  • Möjliga lagringsplatser i Nordsjön och i Östersjön. Östersjön har vissa likheter med Nordsjön, men viktiga skillnader i geologi och intrastruktur föreligger. För lagring i Östersjön krävs ändring av Helsingsforskonventionen.
  • År 2022 har flera stora projekt godkänts och de är nu under uppbyggnad. När de är färdigställda kommer upp till 45 MT/år CO2-utsläpp att kunna lagras från och med 2030. 
  • Efter 2030 förväntas lagringen utökas till 200-300 MMT/år. En pipeline från Tyskland till Norge planeras också vilket motsvarar 20 procent av Tysklands CO2-utsläpp.

Paneldialoger

Panelsamtal: Hur löser vi Sveriges och Europas största el-flaskhals?

6x4vdpoe.png

I Skåne är medvetenheten om effekt- och kapacitetsutmaningarna, och deras koppling till klimatomställningen, påtaglig. Ett starkt och tillförlitligt energisystem i Skåne är avgörande för att Sverige och de nordeuropeiska länderna ska kunna nå sina planer på elektrifiering och omställning.

De högt ställda klimatmålen kräver elektrifiering. Då Skåne fungerar som en viktig länk till övriga Europa i Sveriges nord-sydliga elsystem, kan eventuella hot mot Skånes energisystem stjälpa detta. Därför krävs nu en konkret plan - Skåne måste bli 50 % självförsörjande på el-effekt senast år 2030. Effektkommissionen, som består av stora elkonsumenter, energibranschen och skånska politiker, arbetar aktivt för att uppnå självförsörjning på eleffekt på minst 50 % år 2030. Genom en konkret och realistisk genomförandeplan förväntas målet nås. 

Panelsamtal: Energieffektivisering var temat vid ett seminarium i TechArena i Visby under Almedalsveckan.
Karin Waldén, affärsområdeschef i Kraftringen berättade att Kraftringen nu tar nästa steg för att nå målet om 10 procents energibesparing till 2030 – och det sker tillsammans med kunder och partners.

Panelsamtal: Södra Sverige behöver med kraftvärme - hur får vi detta att hända?

kraftvarme Almedalen 230629.png

Behovet av att bygga ut den planerbara kraftvärmen är stort. Det konstaterades samfällt på seminariet Södra Sverige behöver mer kraftvärme nu – vad krävs för att det ska hända? på Arena Hållbar Energi 2030 i Visby under torsdagen den 29 juni 2023.

Seminariet fokuserade på hur energiförsörjningen på kort sikt kan lösas i södra Sverige. Något som är nödvändigt för näringslivets konkurrenskraft och fortsatta utveckling. Vid seminariet deltog Maria Westrin, enhetschef för enheten för energimarknader, Energimyndigheten, Madeleine Gilborne, VP Energy Division, Alfa Laval, Per Tryding, vice vd, Sydsvenska Handelskammaren, Sezgin Kadir, vd och koncernchef, Kraftringen, Louise Eklund, riksdagsledamot (L), Anna Jähnke (M), regionala utvecklingsnämndens ordförande, Region Skåne och Robert Wenglen (M) kommunstyrelsens ordförande, Lomma kommun.

Kraftringen planerar för utbyggnad av kraftvärme genom ett andra kraftvärmeverk i Örtofta. Inriktningsbeslut fattades av styrelse och ägare våren 2022, men fortfarande återstår flera steg innan det går att börja bygga.

- Kraftvärme fungerar som en baseffekt, med planerbar kraft – och det behöver vi mer av! För vår del skulle det gå förhållandevis fort att bygga ut kraftvärmeproduktionen, eftersom vi har infrastrukturen på plats. Kraftvärme har också stor potential för restvärmeutnyttjande från exempelvis industrier. På så sätt kan vi ta tillvara outnyttjad energi i ett cirkulärt system. Det bidrar i sin tur till målet om klimatneutrala städer. Vi vill expandera vår kraftvärmeverksamhet och har ambitionen att vara i drift 2028, säger Sezgin Kadir, vd och koncernchef för Kraftringen. Se seminarium: Almedalen 230629 Södra Sverige behöver mer kraftvärme | Kraftringen (mynewsdesk.com)

Panelsamtal: Energieffektivsering industri

230629 Almedalen Energieffektivisering industri.png

Energieffektivisering är en konkret och enkel klimatåtgärd för att Sverige ska möta det kraftigt ökade elbehov som den gröna omställningen innebär. Det finns en stor outnyttjad potential i industrin idag som går att fånga med enkla medel och tillgänglig teknologi.

Panelsamtal: Energieffektivisering fastighets- och byggnadssektorn

Almedalen 230629 Energieffektivisering bostad fastighet.png

Klimatneutrala städer är en viktig nyckel för att samhället som helhet skall kunna nå klimatneutralitet. Fastighets- och bostadssektorn står för ca en tredjedel av Sveriges energianvändning. Effekt- och energieffektiviseringar inom sektorn är därför avgörande för att städerna skall kunna bli klimatneutrala till 2030.

Städerna inom EU utgör endast 4 procent av ytan men 75 procent av befolkningen bor i dem. Globalt sett står städerna för 65 procent av världens energikonsumtion och 70 procent av de globala CO2-utsläppen. Att städerna kan bli klimatneutrala blir avgörande för våra möjligheter att hantera klimatfrågan.

I Sverige finns inte mindre än sju städer av hundra som är med i EUs program för föregångare inom klimatneutrala städer 2030. Tre av dessa städer, Lund, Malmö och Helsingborg, finns i Skåne. De utgör en viktig plattform dels för att nå klimatneutralitet och dels för att sprida lösningar till andra städer som kan hjälpa dem att nå klimatneutralitet.

Seminariet Klimatneutrala städer 2030 – hur ökar vi tempot i effekt- och energieffektiviseringar i fastighets- och bostadssektorn? i Visby torsdagen den 29 juni, fokuserade på konkreta lösningar för att accentuera takten i effekt- och energieffektivseringar och hur samarbete och gemensamma metoder kan bidra till att sprida lösningar till andra städer som hjälp i målsättningarna om klimatneutralitet. Vid seminariet deltog Carola Joelsson, Skanska, Andreas Holmgren, LFM30, Karin Waldén, Kraftringen, Anders Holmestig, Fastighetsägarna, Anders Almgren, Lunds Kommun och Larry Söder, KD.

Kraftringen arbetar tillsammans med sina kunder och partners för att öka graden av effekt- och energieffektiviseringar som en del i möjligheterna att nå klimatneutrala städer 2030.

- En viktig del är att se helheten både i fastigheters energisystem och i energisystemet som sådant. Då kommer effekterna av effektiviseringarna hyresgäster, fastighetsägare och energibolag tillgodo samtidigt som det ökar möjligheterna att nå klimatneutralitet redan 2030, säger Karin Waldén, affärsområdeschef för Kund och energilösningar inom Kraftringen.

Panelsamtal: Ungdomsförbunden ger VD hos Kraftringen, Öresundskraft respektive Sysav råd för hållbar energi bortom 2030

ungdomsforbund Almedalen 230629.png

Ungdomsförbunden är med och formar framtidens hållbara samhälle. De är även ambassadörer för framtidsfrågor och har fräscha ögon samt perspektiv på de utmaningar som våra VD:ar i Kraftringen, Öresundskraft och Sysav har. 

Se panelsamtal där representater från SSU, MUF, CUF, Grön Ungdom, LUF och KDU ger sina råd till de skånska energibolagens vd:ar: Ungdomsförbunden ger råd till våra VD:ar bortom 2030 i Almedalen 2023 | Kraftringen (mynewsdesk.com)

Framtidsspaning: Så bygger Sverige ett robust energisystem i framtiden - generaldirektör Robert Andrén, Energimyndigheten

Robert Almedalen.png

Framtidens energisystem handlar om tillförlitlighet, konkurrenskraft samt ekologisk och social hållbarhet. Att skapa ett energisystem för framtiden berör flera aspekter i det samhälle vi lever i. Generaldirektör Robert Andrén, Energimyndigheten, deltog på denna lunchdialog och delade sin spaning för framtiden. Efter ett kortare anförande av Generaldirektören ställde energiintresserade i publiken olika frågor. Se seminarium: Almedalen 230629 Robert Andrén Framtidens energisystem | Kraftringen (mynewsdesk.com)

Panelsamtal: Regionala energibolag - en förutsättning för nyindustrialiseringen av Sverige AB?

RE Sezgin Almedalen.png

Framtida energiförsörjning är avgörande för regional utveckling och grön omställning. De två senaste vintrarna har visat på sårbarheten i systemet. Kan vi inte energiförsörja industrier, nya bostadsområden och den elektrifierade fordonsflottan i den takt som efterfrågas så bromsar utvecklingen in.

En av våra mest aktuella samhällsutmaningar är energiförsörjningen. Höga elpriser och risken för frånkoppling har pressat företag och hushåll. I kombination med den ökande elektrifieringen och efterfrågan på grön el växer utmaningen. För att lösa utmaningarna behöver insatser göras på nationell, regional och lokal nivå. Vi sätter ljuset på hur det regionala arbetet går, vilken kunskap som finns och hur näringslivets behov ser ut. Utgångspunkten för arbetet är den regionala samverkan som nu byggs starkare för framtidens energiförsörjning.

Företagsledare inom samhällskritiska sektorer diskuterade förutsättningar för Sveriges nyindustrialisering tillsammans med beslutsfattare och politiker. Ett fokus för samtalen var hur innovativa lösningar och mer robust el- och värmeproduktion från kraftvärmen kan stötta lokal och regional näringslivsutveckling. Dessutom satte vi energibolagen i Heta stolen och ger politikerna chansen att ställa energipolitiska frågor!

Rapport från seminarium

Seminarium: Kommunala bolag under lupp i Demoskops undersökning Politikerpanelen
Kraftringen besökte de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Sobona, när de berättade om Demoskops färska undersökning Politikerpanelen som bland annat undersökt kommunpolitikers syn på kommunala bolag. I slutsatserna från undersökningen lyftes bland annat att en tydlig majoritet av kommunpolitikerna har en positiv inställning till kommunala bolag. Det kommunpolitikerna framför allt tyckte var bra med kommunala bolag är att de tar ett samhällsansvar och verkar för ett hållbart samhälle. De negativa synpunkterna handlar om att kompetensen i styrelserna behöver förbättras samt att de kommunala bolagen riskerar att konkurrera ut privata bolag.

Seminarium: Afa Försäkring: Hur skapar vi framgång i arbetsmiljöarbetet?
Utökade och förändrade uppdrag och en komplex omvärld innebär stora utmaningar för såväl organisatorisk som social arbetsmiljö. Kraftringen besökte Afa Försäkrings seminarium om hur man skapar framgång i arbetsmiljöarbetet. Där framhölls att ett systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att kunna arbeta proaktivt och förebyggande. Andra viktiga framgångsfaktorer är tydliga metodstöd med checklistor och instruktioner för hur man skall göra samt partsgemensamt arbete.

Seminarium: Svindyrt och utsläpp som bara ökar - om svenskarnas okunskap om klimatomställningen 
Presentation av Novus-undersökning som tar tempen på folkets kunskap i några nyckelfrågor för klimatomställningen. Resultatet visar på ett betydande kunskapsglapp i samtliga frågor. Tänkvärt seminarium där Kraftringen tar med sig hur vi kan fortsätta bidra i kunskapsbildningen för våra relevanta frågor. 

  • I Fossilfritt Sveriges undersökning där 1000 personer svarat på frågorna tror varannan svensk att de själva eller samhället kommer att påverkas negativt av klimatomställningen. Det handlar framför allt om en oro för högre levnadskostnader.
  • Undersökningen visar att hälften av de tillfrågade tror att de fossila utsläppen i Sverige ökat när de i själva verket har minskat med cirka 30 procent sen 1990.
  • "Om inte människor förstår hur det faktiskt kommer att bli runt hörnet så ger man ju inte heller mandat till politiken att springa fortare fram" säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Läs rapport: https://fossilfrittsverige.se/wp-content/uploads/2023/06/Kunskapsglappet-Novus-rapport-Fossilfritt-Sverige.pdf 

Seminarium: 5 insikter: I kris, krig och desinformation – vilken roll har kommunikatören i totalförsvaret?
I en kris är kommunikationsinsatser ett viktigt verktyg, men vilken roll har du som kommunikatör i totalförsvaret? Detta diskuterades under Sveriges Kommunikatörers seminarium i Almedalen 28 juni. Här kan du ta del av fem insikter från paneldeltagarna om hur du som kommunikatör kan arbeta under en kris – och rusta dig inför den.

Vikten av att ha en krisplan: Som kommunikatör står man ofta på frontlinjen, något som är spännande men även utmanande. Inom totalförsvaret är kommunikation otroligt viktigt – därför bör alla organisation ha en konkret krisplan.

Anpassa team för att hantera kris: Hur ska man bemöta en påverkanskampanj? Det är nödvändigt att ha rätt resurser och verktyg för att hantera en kris. På Socialstyrelsen har de bland annat jobbat med en extern byrå, anlitat personer med rätt språkkunskaper och utnyttjat alla medel de har för att skapa ett effektivt team som har kunskapen att förebygga eventuella kriser.

Att kommunicera med känslor: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tidigare gjort faktabaserade marknadsföringskampanjer, till exempel broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Men förra året testade de att arbeta mer känslodrivet. Den känslodrivna kommunikationen fick många att känna sig inkluderade och få ökad förståelse för sin roll i en krissituation.

”Måste vara tydlig för att nå ut”: För att motverka desinformation är det avgörande att nå ut med korrekt information på ett tydligt och rakt sätt. Vi har ett jätteviktigt uppdrag, och vi måste våga kommunicera, även om saker som är jobbiga.

Vem har din rygg?: Som kommunikatör måste man vara förberedd om något skulle hända. Man behöver identifiera möjliga sårbarheter då de ofta utnyttjas. Dock är det svårt att hantera kriser om man inte har stöd. Kommunikatören har allas ryggar, men vem har din rygg? Diskutera med kollegor och chefer så att alla har ett säkerhetstänk och du får stöd i dina utmanande arbetsuppgifter.

Seminarium: Den hållbara framtiden finns i skogen
Skogsindustrin är en av Sveriges äldsta industrier. Samtidigt spelar den en nyckelroll i morgondagens gröna omställning. Unik i sitt dubbla värdeskapande binder skogen koldioxid och ger upphov till klimatsmarta produkter som kan ersätta exempelvis plastmaterial. Restprodukter från skogen i form av grenar, toppar, bark, spån med mera är också en viktig källa till energi.

Skogsbruket har en lång historia i Sverige. Redan för 10000 år sedan planterades de först träden av samlar- och jägarfolk. Den stora industraliseringen är skogen i Sverige tog dock fart 1850-1900. 1903 infördes vår första skogsvårdslag och Riksskogstaxeringen startade 1923. Regelverket innebar att ny skog ska planteras efter skörd. Under 1950-2000 var det stort fokus på ny teknik och miljöfrågor hos den svenska skogen. Från 1993 har miljö jämställts med produktion. Från 2000 har det svenska virkesförrådet växt samtidigt som klimat och biologisk mångfald får allt större fokus. Samtidigt som allt färre i det svenska samhället har något relation till skogsbruket. Kunskapsglapp.

Skogsbruket bidrar till hållbar utveckling. En aktivt brukad skog gynnar klimatet. Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste näringar. Skogen ger oss även upplevelser och välbefinnande.

Utmaningar inför framtiden. Trycket på skogen ökar. Många olika behov behöver fyllas. En förflyttning av beslutsmakten från lokal och nationell nivå till EU riskerar påverka den enskilde skogsägares engagemang och mångfalden i hur den svenska skogen brukas. Se sändningen i efterhand: 10:00-10:45 Den hållbara framtiden finns i skogen - YouTube

På den här sidan visar vi en inbäddad chatt. För att du ska få se chatten måste du godkänna att vi använder funktionella cookies på din dator. Klicka på knappen Cookie-inställningar för att justera inställningarna.
chat-bubble-icon