Höga elpriser - vart tar alla pengarna vägen…?

Aldrig tidigare har vi i Sverige sett elpriser på så hög nivå som just nu och särskilt besvärligt är det ju för kunder längst nere i södra Sverige, det så kallade elprisområde 4.

Det är stora, stora belopp som just nu flyter från elmarknadens olika aktörer. Vem tjänar? Vem förlorar? Nedan försöker vi reda ut lite begrepp.

Elkunderna

Här är bilden ganska tydlig. Kunder som just nu har ett fast elhandelspris berörs inte av att elpriset stuckit iväg. Deras elhandelsfaktura beror såklart fortfarande på om de använder mycket eller lite el. Blir det väldigt kallt och man är helt eller delvis beroende av eluppvärmning blir det ett avtryck i plånboken.

För elhandelskunder med rörligt pris är det just nu en riktigt svår tid. De mycket höga elpriserna under hösten och vintern är en mycket utmanande utgift för många och det ser tyvärr inte ut att bli någon lindring i närtid.

Kunder som inte valt ett elhandelsavtal har ett anvisat elhandelsavtal med en aktör i sitt elnätsområde. Dessa avtal är ofta högt prissatta – se till så att du har gjort ett aktivt val!

Elnätsföretagen

Elnätsföretagens så kallade intäktsramar reglerar vad elnätsföretagen får ta ut i avgifter av sina kunder. Elnätsavgifterna ska enligt ellagen vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande. Intäktsramen regleras i förhand och gäller för fyra år i taget. Elnätsföretagens intäkter påverkas i viss mån i alla fall då de måste köpa in lite extra el för att täcka de överföringsförluster som blir i elnätet. På så sätt kan man säga att även elnätsföretagen är elkunder och drabbas olika beroende på sitt avtal för inköp till nätförlusterna.

Elhandelsföretagen

Elhandel är en mycket konkurrensutsatt verksamhet sedan elmarknadens avreglering 1996. Det finns idag mer än hundra olika elhandelsföretag bara i Sverige. Stora och små. Statliga, kommunala och privata. Med brett produktutbud eller med mer nischade erbjudanden.

För rörliga elhandelsavtal har elhandelsföretagen en liten marginal som är oberoende av prisnivån på marknaden.

Elhandlaren köper in el på elbörsen till rörligt pris och lägger sedan på myndighetsavgifter och ett litet påslag som ofta ligger mellan 3-6 öre/kWh och fakturerar kunden. Elhandelsföretaget tjänar alltså inte mer pengar för att priset är högt. Däremot tjänar elhandelsföretaget mer eller mindre pengar beroende på hur mycket el kunderna med rörligt pris använder.

För elhandelsavtal med fast elpris har elhandlaren handlat in både på elbörsen och så kallade terminskontrakt på den finansiella elmarknaden. Elhandelsföretaget försöker värdera risken i den enskilda kundens elanvändning varierat över året och under dygnet. Att erbjuda ett fast pris innebär att elhandelsföretaget tar på sig risk som man vill ha lite extra betalt för. Under den här hösten har de mycket höga inköpspriserna på elmarknaden inneburit kännbara ekonomiska förluster för många elhandlare då riskerna i att erbjuda den här typen av avtal fallit ut på en betydligt högre nivå än vad som förekommit under de senaste 25 (!) åren.

Många elhandlare måste nu omvärdera hur man ska prissätta dessa risker och många aktörer, även Kraftringen, erbjuder därför inte elhandelsavtal med fast pris till nya kunder när marknaden är så turbulent.

Är det då inga som tjänar pengar på att priset är skyhögt?Jo, det finns det såklart, men det är inte alltid de man tror…

Elproducenterna

Den som har elproduktion att sälja har det ganska bekvämt just nu. Framförallt aktörer som inte behöver köpa in råvaror som kol, gas, olja eller utsläppsrätter. För aktörer som har vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, eller andra produktionsslag med låga kostnader får stora intäkter just nu.

I många fall har man som elproducent dock redan sålt delar av sin elproduktion till fast pris på den finansiella elmarknaden (en nödvändighet för att någon aktör ska kunna sälja ett fast pris till en kund), men för så kallade osäkrade volymer som de kan sälja på den timvisa elmarknaden har man just nu mycket bra betalt då energimarknaden fungerar enligt principen för marginalprissättning.

Det är den sista (och dyraste) elproduktionen som behövs för att i varje stund täcka efterfrågan som sätter priset som alla elproducenter får. Just nu är åtminstone södra Sverige beroende av importerad elproduktion från länder där det är mycket, mycket dyrt att producera el och det innebär att nordiska elproducenter får betydligt bättre betalt för sin elproduktion än vad man fått under andra år.

Staten

En kanske oväntad aktör på energimarknaden är svenska staten och dess utförande myndigheter och affärsverk. Svenska Kraftnät får just nu stora intäkter som beror på överföringsproblemen och de oerhörda prisskillnaderna mellan södra och norra Sverige. Dessa så kallade flaskhalsintäkter fonderas hos Svenska Kraftnät och kommer att bekosta framtida utbyggnader och investeringar i det svenska stamnätet, elnätets motorvägar. Intäkterna går alltså inte rakt in i statskassan.

En annan intäkt för staten är energiskatten. Energiskatten som faktureras av elnätsföretagen är en fast prissatt skatt i öre/kWh och den påverkas inte av det rådande prisläget på elmarknaden.

Det som seglat upp som en stor intäkt för staten är däremot mervärdesskatten, momsen. Till skillnad från energiskatten är momsen en procentuell skatt av beloppet på fakturan. När elhandelsräkningarna skjuter i höjden innebär det att momsbeloppen som betalas in till staten är mycket höga. Moms utgår även på energiskatten vilket många är kritiska till, det blir skatt på skatt.

Men inte är väl rollerna på energimarknaden så renodlade som de beskrivs ovan?

Nej, såklart inte. Många energibolag har många olika roller. Elnätsföretag är alltid fristående juridiska enheter då dessa verkar på en monopolmarknad, det regleras i ellagen. I ett och samma energibolag kan det däremot finnas både elproduktion och elhandel.

Flera av de riktigt stora energibolagen har dessutom statligt ägande som Fortum, Statkraft och Vattenfall. Uniper och E.ON är multinationella energikoncerner med verksamhet i många länder.

Flera kommunala energibolag har betydande egen elproduktion som till exempel Skellefteå Kraft. Ofta är elproduktionen i vattenkraft, men det förekommer också små ägarandelar i kärnkraft. Kraftringen har också en liten mängd elproduktion i elprisområde 4 i vårt bioeldade kraftverk i Örtofta där vi kan producera el på ångan från fjärrvärmeproduktionen. Elproduktionen motsvarar ungefär Eslövs behov; 220 gigawattimmar el per år

Hur kan man då tänka som kund?

Sitt elnätsföretag kan man inte välja, det är givet av var man bor och verkar. Sin elhandlare kan man välja baserat på vad man själv tycker är viktigt gällande prisvärde, service, verksamhet och ägande.

Vi hoppas såklart att du ska vilja bli kund hos oss på Kraftringen, vi vill gärna vara sin energipartner. Dygnets alla timmar, årets alla dagar.